Konsertprogrammet dag för dag

Programmet presenteras här i en översiktlig form. Vi hänvisar publiken till våra programblad som finns till försäljning vid varje konserttillfälle. Programblad: 10-35€.

Måndag 23.6 kl.20 Kaj Sandholm, AX och Greta Sundström, AX
J. G. WALTHER (1684-1748)
Orgelkonsert nr 3 I h-moll
Allegro – Adagio – Allegro
GAETANO PIAZZA (1725-1775)
Sonata a due Organi in F
FOLKMUSIK
Esse brudmarsch
J. S. BACH (1685-1750) 
Sicilienne BWV 1031 /arr. Christer Edoff
BJARNE SLÖGEDAL (1927-2014)
Variationer över den norska folktonen ”Å hvor salig det skal blive” 
 Koral – Song – Flöjtljud – Langeleik – Fryddesong
J. S. BACH (1685-1750)
Schafe können sicher weiden BWV 208 ur jaktkantaten
arr. Christer Edoff
J. MASSENET (1842-1912)
Meditation ur operan Tháis
G. FAURÉ (1845-1924)
Elegy op. 24 / arr. Virginia Andrews
JOHANN PACHELBEL (1653-1706)
Canon in D /arr. Diane Bish
THÉODORE DUBOIS (1837-1924)
Sortie Toccata G-dur

Tisdag 24.6 kl.15 Kira Lankinen, SE och Nicklas Lantz, AX
DJURPARAD - ANIMAL PARADE
av Iain Farrington (*1977)
1 - Entré
2 - Giraffer
3 - Positiv-apa
4 - Flodhäst
5 - Blåval
6 - Sparvar
7 - Pingviner
8 - Gepard
9 - Pirayor
10 - Grändkatter
11- Exit

Tisdag 24.6 kl.20 Pauliina Hyry, FIN
ALEXANDRE GUILMANT (1837-1897)
1ère Sonate (Symphonie) en Re mineur op.42
I Introduction et Allegro (Largo e maestoso)
II Pastorale (Andante quasi Allegretto)
J.S.BACH (1685-1750)
Piéce d`Orgue (Fantasia G) BWV 572
OSKAR MERIKANTO (1868-1924)
Bröllopshymn
VÄINÖ HANNIKAINEN (1900-1960)
Fantasia religioso Op. 80:6
CÉSAR FRANCK (1822-1890)
Les Trois Chorals
Choral No.2 en si mineur

DEN ROMANTISKA ORGELN -Pauliina Hyvy presenterar tisdagskvällens konsert med egna ord:

”ORGELKRAFT OCH LIVETS FÄRGER
Konserten ikväll utstrålar franska stämningar. Programmet framhäver inte bara den nyanserade klangvärlden i orgeln, i Lemlands kyrka, utan också den fransk-romantiska orgelmusikens sätt att skildra människolivets väsen. Förfining, färgrikedom, och snabbt skiftande stämningar går hand i hand med teman som krig, fred och kärlek.
Medverkar gör även min favoritkompositör J.S. Bach, vars entusiasm för det franska syns särskilt tydligt i Fantasi i G-dur, Piece d’Orgue. Fugakonsten i Guilmant-sonatens första del, hedrar, å sin sida, kompositionsformen fuga, och J.S.Bach, som Guilmant hyste stor beundran för. Den franska influensen är märkbar också i de finska kompositörernas Väinö Hannikainens och Oskar Merikantos verk. Organisten i Johannes kyrka i Helsingfors, Oskar Merikanto, studerade huvudsakligen i Leipzig, men sina mest hänförande inspirationer fick han dock i Paris, till exempel i Guilmants orgelklasser. ”I Tyskland är orgelmusiken torr och färglös, medan den i Frankrike är mycket färgstark och hjärtlig.” Franska organister är ”mästare på registrering och modulering”, skriver Merikanto.
Som professor vid Paris konservatorium och som organist i Sainte-Trinité och Notre Dame var Alexandre Guilmant en av de mest kända organisterna, tillsammans med Widor, Franck, Vierne, Dupré och Dubois. Utöver en omfattande kompositionsproduktion och otaliga konsertturneér, som sträckte sig ända till Amerika, var Guilmant också en musikvetare som gjorde mycket för den franska musikens tidigare århundraden.
Sonata i d-moll, Op. 42 (1874) är den första i en samling av åtta sonater. Guilmant skrev även en version för orgel och symfoniorkester, Sinfonia i d-moll. Den majestätiska inledningen av första satsens punkterade rytmer påminner om öppningsnumren i fransk barockopera. I sonatformen växlar ett energiskt fugatema med fängslande expressiva sekvenser som slutligen leder till en stor uppgång och ett klangfyllt firande. Den känsliga pastoralen är som en fläkt av julberättelsen. I dess mittdel omges den leende koralen av läckra oboe- och klarinett-solon. I den tredje delen, Final, löses de mollspänningar som inleddes av en mörk och stormig introduktion, upp i ett strålande D-dur och segerfanfarer.
En central del av J.S.Bachs kompositionsverk är de orgelstycken som han komponerade kontinuerligt under hela sin aktiva karriär. Fantasia i G-dur, också känd som Pièce d’Orgue, härrör från Bachs tid i Weimar. Det är ett franskinspirerat orgelverk och har en unik struktur inom barockens orgellitteratur. Den femstämmiga, kontrapunktiska mittdelen omges av virtuosa brytpunkter, och fransk påverkan kan märkas både i stilen och i delarnas namn. Styckets tre delar kan ses, i ljuset av religiös siffersymbolik, som en beskrivning av den Heliga Teenigheten. Då presenterar den enstämmiga introduktionen Fadern, den femstämmiga Grave-delen den segrande, men lidande, Kristus, och den virtuosa tredje delen med fallande baslinjer, den Helige Ande, som skickas ut i världen.
Oskar Merikanto är känd för sina älskade sånger, men han var också en överlägsen konsertpianist och dessutom organist i Johannes kyrka i Helsingfors. Av bröllopshymnens hymntema har Merikanto skapat en stor symfonisk fantasia innehållande oktavgrepp och ornamentering. Orgelns möjligheter används brett från pianissimo till fortissimo. I mitten av fantasian hörs en melodisk och vacker sång i den stil som är typisk för kompositören.
Väinö Hannikainen växte upp i faderns, Pekka Juhari Hannikainens musikfamilj. Som elev till Oskar Merikanto blev Väinö Hannikainen fascinerad av orgeln, men blev slutligen kompositör och harpist. Hannikainens Fantasia religiosa ger uttryck för barndomens ”koralvisor”, faderns morgon- och kvällssånger. Verket är komponerat till minne av den i krig dödade organisten Sakari Sointee och dedikerat till organisten Vieno Sointee. Fantasia religioso framfördes i Kuopio domkyrka vid generalmajors Einar Vihmans begravningsceremoni. Vihman var tydligen den enda generalmajor som dog på fronten i det självständiga Finland. Till hans begravning begärdes ett särskilt tillstånd från Mannerheim, eftersom Vihman inte tillhörde kyrkan. I den imponerande koralmusiken ”O, Jesus, hjälpare” hörs å ena sidan krigets fasor, å andra sidan starkt hopp och bön. Min barndomsatmosfär i huvudstaden Mikkel, stämningen efter kriget och mina föräldrars krigserfarenheter kom undermedvetet fram i ljuset av kriget i Ukraina. Min senaste orgelskiva, Fantasia religioso, föddes ur dessa teman, klingande minnen från min hemkyrka.
Cécar Francks orgelproduktion, särskilt samlingen Tre koraler, är hörnstenar i den franska orgelliteraturen. Frank föddes i Belgien, men gjorde sin karriär i Frankrike, där han, förutom sitt komponerande, var professor vid Conservatoire de Paris och huvudorganist i Sainte-Clotildes basilika. Hans kraftfulla och originella kompositionsstil har influenser från Frans Liszt och Richard Wagner. Francks religiösa övertygelse syns i hans produktion - även om han för de flesta är känd endast för verket Panis Angelicus, änglarnas bröd för sina kyrkliga verk. Franck dog av de skador han fick i en trafikolycka, men hann slutföra sitt verk Les Trois  Choralis.”

Onsdag 25.6 kl.12 Karin Nelson, SE
JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750)
Fantasia super: Komm, heiliger Geist BWV 651
Von Gott will ich nicht lassen BWV 658
SOFIA GUBAIDULINA (1931-2025)
Hell und Dunkel
SAMUEL SCHEIDT (1587-1654)
Christe qui Lux es & dies (9 verser)
ALEXANDRE GUILMANT (1837-1911)
Scherzo ur Orgelsonat V
KARIN NELSON (1960-)
Improvisation
JÓN NORDAL (1926-2024)
Toccata

Onsdag 25.6 kl.20 Per Gross, SE och Johan Hansson, SE
J. P SWEELINCK (1562-1621)
Ballo del granduca
J. VAN EYCK (1590-1657)
Wat zal men op avond doen
H. SCHEIDEMANN (1595-1657)
Galliarda
J. VAN EYCK (1590-1657)
Fantasia en echo
J. P SWEELINCK (1562-1621)
Mein junges leben hat ein’ end’
M. LOCKE (1587-1654)
Svit e-moll
Pavan-Almand-Courante-Ayre-Saraband -Jigg-conclude thus
J. BULL (1562-1628)
Kings hunt
J. C KERLL (1627-1693)
Capricio cucu
J. VAN EYCK (1590-1657)
Engelsk näktergal
M. ZAHNHAUSEN (1965-2022)
Minimal music
ANONYMUS (1700-TAL)
Greensleeves to a ground

Musikledes/repertoar bla holländskt 1600-tal av Sweelinck och van Eyck, engelskt 16- och 1700-tal av b.l.a Locke och Anonymus. Vi länkar ihop med inslag av minimalism - det blir egentligen rätt logiskt - mycket av den tidiga musiken bygger på upprepade figurer och framför allt olika ostinatobasgångar. Instrumentens drottning möter en djärvt drillande näktergal, tillsammans blir det levande och sammanslingrad musikalisk samtalskonst!

Torsdag 26.6 kl 20 Karolina Juodelyte, LT och Gävle symfonikerna, SE
JEAN SIBELIUS (1865-1957)
Andante Festivo
FRANCIS POULENC (1899- 1963)
Orgelkonsert g-moll
LUDWIG VAN  BEETHOVEN (1770-1827)
Symfoni nr 2 op.36

Fredag 27.6 kl.12 Jesper Glans, SE
JOHANN LUDWIG KREBS (1713-1780)
Toccata et Fuga in a
Pro organo pleno
ERLAND VON KOCH (1910-2009)
Sommarpastoral (1983)
CARL PHILIP EMANUEL BACH (1714-1788)
Fuga III a3 Wq 119/5
OTTO OLSSON (1879-1964)
Pastorale d-moll Op. 17:3
WALDEMAR ÅHLÉN (1894-1982)
Sommarpsalm
Orgelsatser över 'En vänlig grönskas rika dräkt'
HAMPUS SÖNDREBO (f. 1994)
Toccata (2022)
Duo (2025)
Metamorfos (2024)

Fredag 27.6 kl.20 Santeri Siimes, FIN
FELIX MENDELSSOHN BARTHOLDY (1809–1847)
Orgelsonat nr. 4 B-dur (op. 65/4)
Allegro con brio
Andante religioso
Allegretto
Allegro maestoso e vivace
JOSEF RHEINBERGER (1839–1901)
Orgelsonat nr. 11 d-moll (op. 148)
Agitato
Cantilene
Intermezzo
Fuge
SANTERI SIIMES (1981–)
Cinq moments musicaux
Prélude
Bagatelle
Intermède
Méditation
Cortège

FELIX MENELSSOHN BARTHOLDYS namn behöver knappast någon presentation. En av de mest älskade tyskromantiska kompositörerna och ett av musikhistoriens stora underbarn föddes i Hamburg i en välbärgad judisk familj som senare konverterade till kristendomen.
Mendelssohn studerade i Berlin, verkade som kapellmästare i Düsseldorf, Berlin och framför allt i Leipzig samt turnerade Europa runt. Som tonsättare är han mest känd för sin orkester-, scen-, kammar- och pianomusik samt oratorier. Dessutom är han att tacka för återupptäckten av Bachs musik, som efter dennes död nästan helt och hållet fallit i glömska. Att Mendelssohn också var en orgelvirtuos vars teknik och improvisationer förvånade publiken, är dock något som kanske inte alla vet. Till hans viktigaste orgelverk hör tre preludier och fugor samt sex sonater, som gavs ut i England år 1845, men som delvis skrivits lite tidigare. Sonaternas, som publicerades tillsammans som opus 65,  numrering är inte kronologisk, och nr 4 i Bess-dur torde egentligen ha komponerats sist, mellan slutet av december 1844 och början av april 1845.
JOSEF RHEINBERGER, utan tvivel Liechtensteins största tonsättare, föddes i huvudstaden Vaduz, där han redan vid sju års ålder började jobba som organist i den lokala kyrkan. Han fortsatte sina musikstudier i München och blev därefter själv professor i stadens konservatorium. Senare utnämndes han till hovkapellmästare för den bayerske kungen Ludvig II. Rheinberger komponerade även en mängd vokal-, kammar-, orkester-, scen-, och pianomusik, men är mest känd för sina orgelverk.han har kallats för den tyskspråkiga världens mest betydelsefulla orgelkompositör efter Bach. I kärnan av Rheinbergers produktion finns hans tjugo orgelsonater. Han hade faktiskt planerat att komponera tjugofyra av dem, en i varje tonart, men hann inte komplettera serien. Den elfte sonaten i d-moll stammar från år 1887.
”Cinq moments musicaux” av SANTERI SIIMES beställdes av Karlebynejdens orgelvänner r.f. för återinvigningen av den restaurerade historiska Gustav Normann-orgeln i Marie kapell i Karleby och komponerades våren 2017. Svitens rätt korta satser, ”musikaliska ögonblick”, är ägnade att på ett mångsidigt sätt återge klangkaraktärerna hos också en rätt liten orgel. Till sin stil och anda är verket, såsom Siimes orgelproduktion överlag, arvinge till den franskromantiska estetiken, inspirerad av den rika klangvärlden som Aristide Cavaillé-Coll och hans samtida orgelkollegor skapade på 1800-talet.